tisdag, maj 29, 2018

Någonting är fel... men vad?


 
Min flamingofamilj fulltalig 💖


Sedan min fars bortgång har mitt mående verkligen svajjat och varit väldans ojämt.
Inte direkt på nått vis varken ovanligt eller direkt förvånande... det vore ju konstigt om jag icke skulle ha reagerat, min far har ju alltid haft en central plats i mitt liv.

Förutom det jag och Sjukstugans sköterska diagnostiserat som panikångest, så har det tillkommit fel som inte är direkt nya men som jag faktiskt inte haft symtom av på många år.

Först fick jag dessa attacker bara nån gång i veckan, nu sedan i lördags har jag drabbats flertal gånger per dag vilket gör livet aningen besvärligt.

Igår eftermiddag fick jag en attack då jag var hos min mor, hon blev faktiskt skrämd... började prata om att ringa 112, ambulans eller att jag skulle ta mig till Sjukstugan själv. 

I morse strax efter jag lämnat sängen, jag satt helt stilla på en stol i köket och väntade på att J skulle servera kaffe så km en attack helt utan förvarning,  jag behöver alltså inte göra något specifikt för att framkalla en attack och efteråt blir jag helt slut på, får huvudvärk och känner mig vansinnigt överansträngd och behöver vila nån timme för att återhämta mig.

Symtom

  • Blekhet
  • Darrningar
  • Svettningar
  • Illamående/känsla att jag ska kräkas
  • Svaghetskänsla
  • Hjärtklappning
  • Oro
  • Koncentrationssvårigheter
  • Irritation
  • Trötthet
  • Synstörningar
  • Nedsatt närvarokänsla

För x antal år sedan... typ omkring 1998/99 - 2004 då jag var som sämst i mitt mående inträffade dessa attacker relativt ofta och det hände även då helt utan förvarning.

Vi pratade om detta jag å J tidigare idag, om tillfällen då jag lade  mig ner på marken då jag var ute med min dåvarande hund, jag typ lade mig ner å dog en stund... till dess jag klarade av att fortsätta hem, men det hände även då utan direkt ansträngning så jag tror icke det har med fysisk aktivitet utan att det är något i min kropp som inte mår bra.

Min dåvarande läkare ansåg att det hade något med att min kropp fick insulinpåslag vilket kan bero på att något är fel i bukspottkörtel, typ insulinom. Men eftersom den läkaren försvann och symtomen gradvis försvunnit så blev det liksom inget av den "diagnosen".

Min dåvarande läkare pratade om operation men då mitt mående var så pass dåligt rent generellt ville han då under de fyra, fem år jag hade han som läkare inte göra något ingrepp som skulle förvärra mitt sjukdomstillstånd eftersom han då ansåg att riskerna var för stora.

Nu har jag haft få attacker de senaste tolv åren, mycket i min kropp ställde om sig efter graviditeten så jag har nästan helt glömt (förträngt) hur skitdåligt jag mådde när jag var som sämst.

 Men fortsätter detta får jag väl fundera på att ringa Sjukstugan på måndag.

Ingen har väl missat att jag är riktigt förtjust i just rosa flamingos 😊

13 kommentarer:

znogge sa...

Symptomen som du beskriver är alla symptom på en panik- eller en ångestattack. En del mår så dåligt under attacken att de tror att de håller på att dö. Men jag är verkligen ingen expert så säkert finns det andra förklaringar. Kropp och själ är onekligen två sidor av samma sak vilket gör att psykiskt dåligt mående ger fysiska symptom. Hoppas det blir en förbättring annars tycker jag att du ska kontakta sjukstugan igen.

Kram

Ami sa...

Men så obehagligt när du får attackerna. Jag tycker absolut att du ska uppsöka läkare för rådgivning.
Dina flamingos är jättefina :)
Många kramar till dig!

"LillaSyster" sa...

Coola flamingos och så många du har en hel flock! Själv ligger jag i hängmattan och funderar på en japansklönn..... tanke kan bli verklighet fortare än kvickt ibland. Dina attacker låter inget kul, avtar det inte så får du söka hjälp igen. .... Jag har ju ingen medicinsk utbildning, men mitt sunda förnuft säger att det är en reaktion på allt som hänt det här året. Du har haft påtok för mycket. Tänker på dig och hoppas att du mår bättre redan ikväll. Kram

Maria sa...

Vilka fina flamingos!! Dom där attackerna lät ju inte alls så bra. En tanke jag fick är om du har gjort ett EEG test nångång eftersom du blir så utmattad efteråt och du får dom där overklighetskänslorna.

nalta norrland sa...

Vet inte vad ett EEG test är så det har jag troligtvis aldrig gjort ��

★ Orsakullan som blev mamma vid 20, numera även lärare och doula ★ sa...

Finaste du, det är allt annat än konstigt att det är så här för dig just nu. Tänker på dig, och hoppas du får stöd <3

BP sa...

Du och Johanna verkar ha ungefär samma problem. Hennes panikångest utlöstes ju också efter att hennes mor dog. Å du fick attackerna efter din pappas död. Märkligt. Kan inte ens föreställa mig hur det känns, men din lista med symtom är skrämmande.
Om man vill se nå't positivt så är det ju att attackerna har avtagit efter graviditeten, men nu har de uppenbarligen triggats igen.
Blodsockret är ju det enklaste att kolla på Sjukstugan. Så börja med det...

BP sa...

Glömde ju kommentera din flamingofamilj. Alltså om den inte var rosa så skulle till och med gilla den;-)

Annie sa...

Låter lite som panikattack, hade det mycket under senaste depressionen. Men kan ju vara annat också, bra Du kollar det om det fortsätter<3

Dina flamingos är så härliga och fina. Rosa är ju så fint :)

Var rädd om dig, Kram<3

Ama de casa sa...

Jag tycker du ska ta dig till sjukstugan ögonaböj! Dom måste kunna ta blodtester i alla fall för att kunna se om sockret spökar eller nåt annat som finns där bland dom "generella" testerna. Sen kan du få råd om hur du ska gå vidare. För sådär kan du ju inte ha det!!!
Kram

PS: Jag såg en lila flamingofamilj i USA. Eller ett par i alla fall. Sen tror jag BP lever i förnekelse, egentligen älskar hon rosa ;-)

Nilla sa...

Sådär fick jag också när jag mådde som sämst och tror inte att det är panikångest utan något error i kroppen. Är precis som att det blir totalt kaos i alla system på en gång. En läkare sade att det kunde bero på POTS där blodtrycket inte hänger med som det ska. Kram finaste <3

Anonym sa...

Härlig flamingossmling �� mindre bra med ditt mående, jag blir orolig och tycker definitivt du ska kontakta sjukvården även om det i sig är jobbigt. Här blir det lilla mästerkocken och en lugn kväll i soffan efter nån mil på cykel. På fredag väntar en tur till Lycksele, ska på ögon med Holger. Lämnar kramar i massor!

ullie sa...

men min lilla gumman o du pratar om att Jag ska ring doktor?? söta du ringer i morg o pratar me dom så får du Inte ha det !
ja visst är det säkert mycket för din fars bortgång så klart men du måste täna på dej nu o att du ska orka allt med alla i familjen oxå
ring i morgon nu <3

jo tack ångesten är jobbig o mycket vid läggdax eller om aj halvsover på natten tur et inte är så mörkt nu ( säger hon som vill ha kolsvart ) men inte nu inte rädd för mörker tror ja ska dö ligga i kista o ja allt dumt förlåt gumms

sen i förrgår börjar ja få myrkrypningar i benen de kommer tom när ja sätter mej ner . har ju inte ändrat medicin nu utan för tio dagar sen ??

vet inte heller vilken medicin skit . tog bort en ja mådde så illa utav o nu blev det bättre då kommer detta ??
ja förlåt gnället
men nu är du rädd om dej o ringer o hör i morg i vart all ? Kan du ?

kramar om i massor