torsdag, maj 24, 2018

Händer inte mycket... dagar kommer, dagar går


Gårdagen försvann i ett nafs 😉

Jag gjorde lite "måsten" och satt sedan å "snackade skit" med C & R 😊
jag var även ut på en skogspromenad längst elljusspåret med Frost den förskräcklige 😊

Jag fick tag i den "lokale vapenhandlaren" och efter typ 30 minuter så kunde jag lämna honom med ett kvitto/intyg på att min fars gamla hagelbössa var förstörd... pappa lämnade in bössan för destruktion  i februari, men nu i samband med dödsfallet så kom det papper från polisen där dem ville veta vad som hänt med vapnet.

Jag var till min mor och samlade ihop x antal papper, deklarationer och annat som jag sedan lämnade hos "bouppteckningsansvarig",
vi bestämde tid för träff i morgon fredag då vi ska skriva på fullmakt.
Självklart han jag även med att dricka kaffe hos min mor och jag var väl hos henne drygt en timme.

En fin bukett min mor fått från väninna 💗

Då jag var på väg från Bouppteckningsfirman så ringde min mobil,
det var C som undrade var jag var... då befann hon sig vid min bil,
hur som haver så följde hon med mig hem 😊

Även R kom, han hade med sig hyllplan som han fixade till... J har ju en samling diverse olika verktyg så R höll till i Js verksta' en stund, förutom detta så drack vi kaffe, åt glass, satt i solen på trädäcket och pratade om allt mellan himmel å jord.

När C & R körde hem så gick J å lade sig,
Elin åt middag å tog sedan cykeln å trampade i väg till Sporthallen,
jag plockade ur och i diskmaskinen, dammsög å gick sedan ut med Frost den förskräcklige.

 

#36/100



Elin ringde då jag var nästan hemma och ville vi skulle följas sista biten så jag å Frost fick gå en liten omväg och mötte henne vid vår postlåda.

Som sagt det händer inte mycket i mitt liv... dagarna rullar på.

Jo men vet Ni vad... i tisdagskväll vid 18.30 fick vi "främmande" ett riktigt oväntat besök 😏 Bullen som var inne skällde och då jag kollade ut kom två personer som jag icke sett på två, nästan tre år, helt otroligt "plötsligt händer det" det var Js mamma och hennes man som hade vägarna förbi.

Som sagt det är inte så att vi träffas speciellt ofta 😔
Elin har träffat Js mamma kanske vid sex, sju tillfällen under sitt tolvåriga liv.

Men det är ju som det är och det funkar ju helt okey trots allt.

För Elin är det ju Js pappas fru som är farmor, det har alltid varit Bengt & Inger som varit farfar & farmor och det är dem vi har kontakt med.

Elin hade en ridlektion i tisdags,
jag var dit och tittade en liten stund, då jag är allergisk är mina besök på Stallet sällsynta.

Ibland slår saknaden efter min far till med ful kraft, som då i tisdags... min pappa har alltid varit en häst-människa och jag skulle så väldans gärna velat berätta för honom att Elin nu är riktigt duktig på att rida, jag filmade en kort sekvens och jag skulle vilja visa honom filmsnutten.


10 kommentarer:

Ama de casa sa...

Saknaden slår till med full kraft emellanåt, särskilt i början. Som tur är så finns ju dom fina minnena kvar också och dom tar överhanden så småningom.

Du skriver att det inte händer mycket? Jag tycker det verkar vara full fart hos dig mest hela tiden :-)

Nilla sa...

Vad då inte händer mycket, blir ju helt slut bara av att läsa. Inte så konstigt att saknaden slår till <3 Kram

Emma Engström sa...

Åhh vad sugen jag blir på att rida!!

znogge sa...

Hur väl känner jag inte igen det att saknaden slår till med full kraft i vissa situationer. Värst är det första gången man gör något utan den som inte finns kvar eller om man gör något som man ofta gjorde tillsammans. Tufft.

Jag tycker också att det hände massor hos dig!

Kram

Ami sa...

Usch ja, saknaden slår verkligen till med full kraft emellanåt....då blir det jobbigt!
Många tankar och kramar till dig!

Anonym sa...

❤️ sol, glass och umgänge med kära samt promenader låter som Välinvesterad och läkande tid. Här har det gått i ett, men i morgon blir det halv dag och tur till Vilhelmina med mamma och pappa. Julklapp/födelsedag/morsdag middag på Bergmans och så cykelhjälm till pappa ska införskaffas. Hoppas även hinna kika på soffor på Mio till stugan. Kramar ��

Orsakullan som blev mamma vid 20, numera även lärare och doula sa...

Åh förstår att saknaden är stark <3

BP sa...

Alltså det händer betydligt mera hos dig än hos mig måste jag säga. Dessutom nästan bara roliga saker - hos dig alltså. Å du gör ju en hel del utanför "måste-listan". Jättekul! Fortsätt med det.
Klart att saknaden efter din pappa slår till med full kraft när minnena "kickar in". Men just de positiva minnena tycker jag är bra, även om saknaden just nu är såklart överväldigande. Men minnen hoppas jag att du får många av framöver. De kan man leva på länge. Minns hur många situationer som helst med min pappa. Mest fotbollsminnen:-)

ullie sa...

ja gumman rätt som det är så händer detdet är samma med S pappa vi ses aldrig han skiter i barnbarnen o det gillar inte S så ja ...
bara man har lite saker o ta sejj för o som v i orkar så ja då går dagarna men man ska orka oxå o ja tycker du fixar de bra men visst finns saknaden där det r ju inget som försvinner. när skulle begravningen va?
vi har bestämt så sköte väl det mesta själva om bouppteckningen vi har inget o det kostar skojortan annars synd
kramar o natt i fina vännen

"LillaSyster" sa...

Du hade väl Gevalia hemma när besöket dök upp??? Nä jag bara skojar med dig. Klart att de skäller då det kommer okända in på gården. Skönt att du hunnit med att snacka skit och äta glass. Det går åt mycket glass nu! Önskar dig en fin helg. Kram