tisdag, april 10, 2018

Märkligt




Gårdagen var en jobbig dag, en dag som började i princip med gråt och som slutade försiktigt positivt, det är märkligt hur saker och ting kan förändras snabbt då någon lyssnar och bryr sig.
Jo men YES jag klagar icke, är mer glad, förvånad och ja... glad.

Med tanke på den kamp jag för här hemma i trygga Sverige för min fars rätt till ett hyfsat liv så kan jag faktiskt förstå att dem som flyr från kriget i t ex Syrien ger sig ut i gummibåtar över havet ihop med gravida, spädbarn, gamla och sjuka allt för att försöka finna en bättre framtid, ett liv värt att leva där det råder fred, nu kanske Du finner jämförelsen märklig... men vad jag menar är att jag faktiskt gör allt för att min fars sista tid sa bli så bra som möjligt och ja för dem man älskar, för sina nära å kära försöker man göra allt som går att göra.

Jag lyckades prata till mig en akuttid hos läkare, egentligen så tyckte sköterskan som ringde upp mig att dt kanske icke var helt nödvändigt... men hon kanske ändå kände någonstans att det kunde vara bra att min far blev undersökt då jag var så förtvivlad.

Väl på Sjukstugan så gick det snabbt... läkarundersökning, provtagning och sedan inläggning,
vi kom in till läkare ungefär 10.30 och reda 11.30 var min far inlagd och uppkopplad till ett dropp då han verkligen var uttorkad och svag.





Läkaren ville att jag skulle vara på AVA med min far kl 13 då han skulle gå rond och kunna berätta lite om hur han såg på den framtid min far nu har... 

Jag tog med mig mamma och vi satt med pappa då läkaren gick ronden och det kändes bra,
fortfarande märkligt... först slåss jag mot väderkvarnar och sedan löser det sig i princip på noll tid.

Vi satt hos min far till 14.30 och jag måste säga att skillnaden mellan hur min far såg ut kl 10.30 och sedan fyra timmar senare då han fått dropp var mirakulös, från att sett ut som att han skulle dö typ med detsamma så började han återvända till livet.

Eftersom det heter palliativ vård ges inget livsuppehållande utan det som görs är att se till att min far icke lider, plågas i onödan.

Vi var upp en gång till... YES, jag passade på att vara hos pappa medan Elin var på Sporthallen, 
då när kl var 18 så började han faktiskt bli mer som min pappa 💖
det kändes så skönt att jag hade lyckats hjälpa honom och att han faktiskt mådde bättre,
det är ju självklart att om man är sjukt uttorkad så mår man väldans skitdåligt.

Dessutom har det blivit två hål i huden bredvid stomiöppningen som dem nu ska göra odling på och se ifall det är bakterier eller om det på nått vis är cancern som spridit sig.

Under helgen hade min far ont och tyckte det skavde och vem vet det kan ju varit då det gick hål på huden... det är ju svårt att veta då hålen sitter under stomiplattan som byts typ var tredje dag.

Men just nu... vem vet hur det är om fem minuter 😏 så känns det lättare.

Min far blir kvar på AVA ett par dagar så dem hinner tanka honom full... efter det är tanken att han får komma hem igen och förhoppningsvis må bra ett tag här framöver.





12 kommentarer:

Nilla sa...

Tänk om de lyssnat på dig med en gång istället men skönt att de äntligen tog er på allvar. Passa nu på att försöka vila upp dig när din far är i trygga händer. Kram <3

Ama de casa sa...

Men så skönt att din pappa fick den vård han så väl behöver. En himla tur för dina föräldrar att dom har dig! All heder åt att du orkar och att du inte ger dig innan det blir en lösning.
Största KRAMEN till dig!

"LillaSyster" sa...

Det är ju inte klokt att man ska kämpa med näbbar och klor.....
Tur att din far har dig för ingen annan verkar ju ha reagerat, jag tycker att hemtjänsten borde larmat före dig egentligen, de ska ju vara proffs på att se hur människor mår, om de är uttorkade. Bra gjort Åsa! Nu hoppas vi att han får stanna så länge han behöver och tills odlingarna är klara på hålen. Hoppas att du får en fortsatt lugn vecka nu. Många kramar

Ami sa...

Varför ska man behöva tjata sig till en behandling? Så jobbigt för er. Men vilken tur att dina föräldrar har dig ❤
Kram

http://www.veiken.se/ sa...

En solskenshistoria mitt i allt elände! Du är fantastisk som inte ger dig. Det är inte alla som sliter som du för sina föräldrar. Hatten av för det! Stor kram

znogge sa...

Så skönt att de lyssnade på dig och att din far fick sin akuttid. Att behöva bli uttorkad som sjuk borde inte ens finnas på kartan. Bra att det löste sig och att de verkligen lyssnade.

Kram

★ Orsakullan som blev mamma vid 20, numera även lärare och doula ★ sa...

Fast man får klaga <3.

Klart man förstår kampen, vi alla älskar våra nära och kära. Man vill deras väl <3. Det är så fint att se hur du kämpar för din fars rättigheter. Man tycker det skulle vara så självklart, och trots det är det många äldre som inte har en sådan som dig i sitt liv. Tänk vilken ängel du är för din far <3.

icaibloggen sa...

Låter som du har det tufft, sänder massa kärlek till dig!! <3 Kram

BP sa...

Tack och lov för ett beslut i rätt riktning! Bra att du stod på dig!!!! F*n så duktig och stark du är!!!!! Hoppas att din pappa får vara kvar där längre än den utlovade tiden, för annars börjar ju allt från början igen. Orkar du stå på dig igen?!!! Jo, det gör du, för palliativ vård sker liksom inte i hemmet, om inte din pappa önskar det vill säga...

ullie sa...

det där md att man ska lipa sej till allt med doktorer ??!! ja orkar inte när ska de lyssna första gången när ska de göra rätt en gång?
så glad att de tog in honnom en läkare sa till mej att cancer patienter har större risk o får fortare uttorkning m´men alltså varför om de vet???

skön nu han är där i vartfall o då får vi se ev hålen är mer cancer då ?
skickar igen stora kramar o hoppas de hjälper till lite <3 fina <3

Therese sa...

Åhhh så glad jag bli att läsa detta, äntligen något som går din/er väg och att han får må så bra han kan <3 Värmer hjärtat! Hoppas nu bara att du får tid att vila nu och kan njuta av solen under dina promenader med vovarna. Själv är jag rätt välanvänd efter först Östersund och sen Umeå igår, så idag var det skönt att vara på hemmaplan, dock utvecklingssamtal för Holger i dag, och dito för svea i morgon, så lite utryckningar blir det ändå, men lagom långa ;-P Lämnar en stor stor kram <3

Annie sa...

Jobbigt för er att behöva fighta så mitt i sjukdom :/
Du är en sån kämpe mitt i allt tycker jag<3

Hoppas Du får en så bra kväll som det är möjligt!

Massa kramar<3