måndag, februari 26, 2018

Måndag

  

Inte helt lätt att vara positiv och glad denna måndagsförmiddag,
men jag kör med den gamla klatschiga "Det hade kunnat vara värre" 😏

Minus 28 i morse, en temperatur som inte direkt innebär till utomhusaktivitet,
men min mor ringde redan strax efter kl 7 och sa att jag nog skulle få köra min far till Sjukstugan... just då pratade han med 1177 så hon visste ju icke vad de skulle komma fram till.

Vid 7.45 ringde in far och ville ha skjuts till Sjukstugan: "ingen brådska... kom så fort Du kan".

Väl på Sjukan så blev pappa väl omhändertagen, bästa mottagningssköterskan tog diverse prover och sedan läkarundersökning, det bästa är att det är samma personer som tar hand om pappa vanligtvis, även om jag inte har något direkt negativt att säga om de övriga i personallaget på Sjukstugan så känns det tryggt att det är samma personer vid varje besök, lugnare och dessutom behöver vi icke berätta samma historia om och om igen.

Vid 10tiden var pappa klar och vi kunde hämta medicin och näringsdryck, då pappa äter dåligt eftersom han har ont i magen, är illamående och det känns som det blir stopp är det ju bra om han i alla fall får i sig nån form av näring annars lär han aldrig klara operationen.

Nu om mindre än en timme ska jag åter igen ut å skjutsa min far,
då det är kyligt å min far fryser så vill han ju icke vara ute mer än nödvändigt.

Just för tillfället har vi bara minus 17 så det är inte lika kallt nu som i morse.




Kirurgmottagningens sköterska har ringt, på onsdagseftermiddagen ska min far till Sjukhuset i Lycksele för undersökning av magen.

Förhoppningsvis är det inte lika kyligt då...
fast om jag måste välja så tror jag att jag föredrar kyla...
om jag nu skulle få välja mellan mera snö eller kallt,
men det är ju egentligen lika besvärligt fast på olika vis.

Joo... bara för att jag tycker det är så skoj att köra fram å tillbaka utan att ta mig någonstans så fortsätter jag på den inslagna vägen resten av dagen...
sedan jag skjutsat min far klart för idag så hinner jag troligtvis hem innan jag ska hämta
Elin från skolan... eller vi ska träffas på biblioteket,
sedan har hon karateträning å då blir det ju dit å lämna,
sedan hem å så dit å hämta å sedan hem,
uppskattningsvis har jag kört minst 2 mil och aldrig varit längre hemifrån än
2 km då jag ikväll parkerar bilen. Galet.

8 kommentarer:

Ami sa...

Ja, visst är det galet vad många mil det blir ibland fast man "bara" kör fram och tillbaks och ändå nästan håller sig på hemmaplan.
Men vad jobbigt för dig far när han mår så dåligt!
Kram

"LillaSyster" sa...

Ja, ibland är det helt galet! Men man får vara glad om bilen startar snällt då det är så där kallt. Idag när jag kom ut från jobbet så hängde det ett is mönster utfrån framdäckets mönster - jag mitt arma nöt fotade inte utan tog bilen och åkte hem. Kommer nog aldrig mer så se ett sådant rutmönster hänga ut från däcket. Jag hoppas att vi slipper den där rysskylan de talar om och att du får bra väglag på onsdag! Kram

znogge sa...

Tur att du har möjlighet i alla fall att ställa upp med körningen av din pappa för det måste vara en stor trygghet. Gott att han blev väl omhändertagen av personalen för det betyder oerhört mycket.

Vilken kyla ni har! Jag som tyckte det var kallt med -7 grader i morse inser att det är ju rena barnleken ;-)

Kram

Ama de casa sa...

Så skönt att han har fått en undersökningstid nu, och bra att det är samma underbara personal som tar hand om far din.
Du bedriver rena rama taxiverksamheten - så himla bra för dom att du finns och ställer upp så superbra!
Stor KRAM till dig!

BP sa...

Trodde det var R som var taxichaufför i familjen;-) Tycker du gör ett fantastiskt jobb och ställer alltid upp för alla utan att klaga. Dessutom lyckas du alltid hålla humöret uppe. Eloge Åsa!
Bra med en undersökningstid så snart. Det var positivt tycker jag! Då vet jag när jag får hålla tummar och tår - på onsdag alltså;-)

★ Orsakullan som blev mamma vid 20, numera även lärare och doula ★ sa...

Som ni får stå i, hoppas det bli bra nu med allt.

Denna kyla :-o. Jag kan ändå inte låta bli att fascineras över att man överlever kylan varje år ;)

Ullie webersköld sa...

snälla du va rädd om er när ni kör...
ja det är bra de kollar honom o knner till honom o allt
usch avskyr denna kyla men ja nu isande blåst idag men annars blir luften klarare o andas o känns inte isande kallt
kramar fina va rädd om dej

Anonym sa...

Varje gång jag läser om dina dagar, blir jag fylld
av beundran. Du är en jäkla seg kvinna, som
inte bryts i första taget. Och humöret håller du oppe.
Mammarollen fyller du också jättefint. Du går djupt

Jag är inte bedjande, men i ditt fall vill jag be om
välsignelsen med en bil, som funkar i alla väder.
Får väl be om lite´ varmare väder också, mens jag håller på.
Jättekram från

Ruth i Virignia