fredag, februari 24, 2017

Besöket på Sjukstugan


Kort sagt, jag blev inte förvånad.





Efter gårdagens sämre mående och akut toa-beroende så kändes väl det "så där" att bege sig till Sjukstugan å träffa läkaren, helst hade jag stannat hemma under täcket,
med närhet till toaletten...

Men... jag hoppades ju på hjälp,
att det skulle bli nån förändring till det bättre,
hoppet lär ju vara det sista som överger människan.

Så jag lät bli att äta något, duschade och sedan skjutsade J mig till Sjukstugan,
för någon bilförare... nä det var jag icke.


Jag fick vänta ungefär 10 minuter så sen... ja sen blev allt värre,
nu tänker jag icke påstå att läkaren var hemsk,
men själva undersökningen. ja det var i princip en nära döden upplevelse.

Jag är inte den som är den... jag brukar vara obrydd,
men fy faan alltså... det gjorde ont, ont, ont...

Läkaren bad om förlåtelse,
jag grät, hela jag skakade, jag klöktes å YES jag var livrädd att jag skulle kräkas,
tänk Er att kräkas då Ni ligger på rygg och inte kan röra Er...
inte det mest roliga kan jag säga,
jag hade väl aldrig trott jag skulle reagera så.




Efter avslutad undersökning fick läkaren hjälpa mig av undersökningsbritsen,
läkaren hjälpte mig på med skorna... jag kunde ju knappt stå på benen till att börja med,
det tog en stund innan jag mådde så pass okey att jag kunde fungera hjälpligt.

Hur som haver... 

Läkaren ansåg inte att någon röntgen var nödvändig,
(det var tidigare prat om MR)
min värk blev inte mindre av en röntgen... 
och vid röntgen skulle man upptäcka sådant de ändå inte skulle åtgärda, 
enda anledningen till en röntgen var att det var planerat en operation,
och det skulle ju inte ske.

Inflammationer, upphakning, låsningar och "början till discbråck",
muskelvärk, spända muskler och felställning i höfter och ländrygg,
jag är sned och har fel kroppshållning,
ja listan blev lång men någon hjälp fick jag inte direkt.

 

Eller jo det beror ju på hur man ser på det,
jag fick Paraflex utskrivit som jag ska kombinera med Citodon + Alvedon,
YES jag kommer att bli helt jäkla drogad.

Läkaren skrev även ut Pronaxen,
detta trots jag påpekade att jag är överkänslig/allergisk mot acetylsalicylsyra,
vilket även står i min journal eftersom jag får problem med andningen, 
senaste gången jag fick acetylsalicylsyra så drabbades jag av andningssvårigheter och svimning,
så jag vill faktiskt inte testa fler gånger.

Läkaren erbjöd att jag skulle få testa Pronaxen på Sjukstugan under övervakning,
men faktiskt vägrar jag utsätta mig för något sådant,
även om de har medicinsk utrustning till hands är det ju mig det drabbar.

Naprapat David Björhag 

Jag funderade på om jag skulle till sjukgymnast eller om jag skulle beställa tid hos Osteopaten,
läkaren ansåg att handpåläggning/massage var helt onödigt,
det förstörde mer än vad det hjälpte... 

Nå väl, slutet gott... eller ja med hjälp av mina värktabletter har jag ju mindre ont.







7 kommentarer:

BP sa...

Ja, vad ska jag säga... Mardrömsdag/-undersökning är ju bara en underdrift här. Fick googla medicinerna som börjar på "P" och om jag aldrig hört talas om, men blev inte klokare där heller.

Det är otroligt trist att du inte verkar ha ett annat val/alternativ än att leva med "droger", bara för att inte ha ont. Det är fruktansvärt naturligtvis, men om mediciner är det enda som erbjuds så...

Citodon däremot skulle jag försöka skippa. Har aldrig behövt ta det själv, men jag vet vad den medicinen gjorde med min bästa vän.

Ger dig en varm styrkekram - å du - snart blir det varmare och ännu ljusare. Det kanske hjälper till att du mår bättre. Värme och ljus är ju faktiskt också mediciner - kanske de bästa;-)

PS. Om du var rädd att kräkas under din undersökning så kan jag muntra upp dig lite här. För ungefär 10 år sedan hade jag ett ständigt behov att få gå på toa (ungefär som du har nu). Uppsökte min (väldigt snygga) husläkare som bad mig att dra ned byxor och trosor samt böja mig framåt. Sedan tog han en sådan där "metallskyffel" och stoppade den i min anus för att ta ett prov på min avföring. Ja, du kan väl gissa vad som hände. Jag skämdes som en hund, medan den "snygga" husläkaren tyckte - äsch, det händer ofta när jag tar det här provet. Det är ju mitt jobb, så jag är van... DS.

ullie sa...

Men åhhh gumman det gör så ont i mej att läsa. de verkar ju helt oberörda?? varför bestämmer de inget du kan inte ha så ont. Bara att Veta om man har diskbrock så vet man i vartfall va det är =( dum resonering tycker ja de leker ju bara me dej o du måste utstå sånt hemskt . <3

nån remiss som va så viktig gjorde han inte han ska skriva den på måndag så ja hoppas inte han glömmer igen kollade att ja har typ bihålinflammation men fårå inte pncilin för cpr va 11 o man ska ha 12 för pncilin ja du käre... suck

hoppas du överlever nu då fina vän kraaaam

Annie sa...

Men fy .. blir så ledsen av att läsa :/
Tycker synd om dig som har sån smärta ..
Vet hur det är att känna sig drogad av mediciner också, det är inte kul det heller liksom.

När jag hade det som värst med mina(3)diskbråck i nacken tog jag mycket mediciner ( paraflex, naproxen, citodon )
Och citodonen var jag väld dåsig av och skulle aldrig köra bil med det i kroppen .. fick hjärtklappning, blev väldigt dåsig och sömnig.

Naproxen har fungerat bra för mig att ta, tar den fortfarande ibland men bara ibland :) De andra tar jag inte längre.

Har du nån misstanke själv om dina smärtor? Är det ME smärtor el annat?

Sv: Jag arb tränar på katthemmet och gör nu 8 timmar/ vecka.
Känns bra att få börja i lugn takt, har en bra handläggare via Af och det känns bra :) Hon känns förstående :)

Är ju inte sjukskriven längre då fk inte ville betala ut via sjukförsäkringen längre trots läkarens protester, men känns ändå ok. Har ju akassa och hjälp via Af, kommer få aktivitetsersättn från Fk.

Känns ändå kul att komma ut och prova på arb träning-så de känns positivt :)

Kramar<3

Ama de casa sa...

Jag vet inte vad jag ska säga här... Fy vilken hemsk upplevelse och inte fick du nån vidare hjälp heller. Kanske borde du försöka få en remiss till Umeå där dom förhoppningsvis har mer kompetent personal!

Men det finns ändå en ljusning just idag - Schlagern kan ju pigga upp lite :-)

Kram på dig!

"LillaSyster" sa...

Jag begriper mig inte på det där.... jag tror inte svaret är tabletter och ska svaret var det så krävs det ju tabletter man tål . Inte lustigt om din mage bråkar om du ska sätta i dig allt det där. jag skulle beställa tid på ett annat ställe. Har du inte kontakt med någon som är specialist på din huvud sjukdom så att säga och kan hjälpa dig med de nya åkommorna där. Kram

znogge sa...

Vilken jobbig undersökning så jag förstår att du var lätt utmattad när du vacklade där i från. Hoppas dina nya läkemedel har effekt så du kommer på fötter igen.

Kram

Nilla sa...

Men sådär borde det inte få gå till. Något måste de väl kunna göra förutom att droga dig? Och jag hade inte heller tagit medicin jag vet att jag kan få svårt att andas av. Kram