söndag, januari 01, 2017

Första söndagen 2017


Ett Nytt År... ett helt okänt år ligger framför oss,
det nya året gör att många av oss planerar ett nytt liv på olika vis,
ett nytt år taggar tanken att förändring ska ske här å nu.

Vissa människor väljer att avge Nyårslöften,
andra tänker tyst för sig själva att nu är det dax för förändring,
å vissa andra finner ett behov att blogga om att förändra livet under 2017.

Jag är ju en sån där jojo-förändra livet person,
Ni som hängt med mig under året som gått är att mitt mående åker jojo,
att jag på olika vis försöker förbättra mitt mående,
att jag trots goda föresatser ofta inte orkar hålla ut tillräckligt länge, 
att jag typ ger upp då motivationen försvinner då jag misslyckas nå målet.


Nu är det ju så att den friske har många önskningar, 
medan den sjuke oftast bara har en,
jag som lever med sjukdom och ohälsa till vardags,
jag som har sjukdom runt omkring mig har ju faktiskt bara en enda önskan,
en önskan om bättre hälsa till oss alla.



Då jag igår Nyårsafton vägde mig och vågen uppvisade den högsta vikt under 2016,
ja faktiskt den högsta vikt jag vägt de senaste 10 åren 
så känner jag att nu måste jag ta itu med detta.

Nu är vikten inte det centrala, det viktiga är mitt mående,
men då vikten tyvärr försämrar både min rörlighet och minskar min aktivitet,
då mitt mående påverkas negativt,
ja då är det dax att tänka på vad jag stoppar i munnen.

Tyvärr har ju maten en stor betydelse för mig och mitt mående,
jag kunde lätt påstå att detta även gäller de flesta andra,
men då jag enbart talar för mig själv,
mitt liv och mitt ansvar,
så får Ni övriga koncentrera Er på Er själva.

Fel mat, vare sig den anses nyttig i största allmänhet eller inte, mat påverkar oss alla,
vi reagerar olika på den mat vi stoppar i oss beroende på sjukdom, allergier,
valen vi gör då det gäller mat är oftast personliga.



Jag som är hyfsat intelligent och relativt insatt i näringslära har ju vissa laster,
eller laster... kort sagt: jag är beroende,
det är inga problem för mig att hålla mig på rätt väg så länge jag inte faller för frestelsen 
och trillar dit... precis som vid alla missbruk behövs bara en gång för att trigga igång beroendet,
för mig är det inte alkohol eller narkotika...
jag brukar påstå att jag inte är sockerberoende... för det är jag väl inte?

Men sanningen är att jag är beroende av vitt bröd, jag älskar pasta,
choklad å coca cola gör livet värt att leva,
så YES jag är ju absolut en kolhydratmissbrukare.

När jag halkar ner i det mörka hålet och ångesten slår till,
ja då är det kolhydrater i form av pasta, vitt bröd, choklad och cola som är medicinen.

Men nu får det *ta' me' faan* vara slut på detta.



Att ha en kropp som knappt hänger ihop,
med daglig värk, trötthet och noll energi,
sömnproblem, dåligt med tålamod, lättirriterad,
ångest, att alltid vara ledsen, aldrig känna sig glad,
 "ont i magen", magkramper och "akut toaberoende"
gör ju faktiskt inte livet varken enklare eller roligare,
även om det nu till viss del tillhör min sjukdomsdiagnos...
men jag kan inte gömma mig bakom min sjukdom,
jag kan inte skylla på enbart min diagnos,
vissa saker kan jag försöka förändra till det bättre.

Så nu har jag tänkt försöka om igen,
jag vill inte bara må sämre, ha mera värk,
bli orörligare och tröttare, 
nu är det dax att fokusera på ett bättre mående,
ett aktivare liv...

Ett liv som inte gör mig ledsen, deprimerad och fylld av ångest.





Yes, nu startar jag... idag är första dagen,

På väg mot ett 2017 med bättre hälsa.


Självklart har jag vissa mål... utan mål så vore det ju inte jag,
jag behöver ju mål för att orka ta mig framåt...

Den 26 februari, om 8 veckor går Vasaloppet från Sälen till Mora,
Vasaloppet är en sträcka på 9 mil,

Mitt mål är att jag från och med idag 1 januari 
till och med 26 februari ska ha gått 9 mil.

Som sagt jag satsar i första hand på aktivitet, rörelse och promenader,
dessutom, självklart kommer jag att fokusera på att äta rätt,
välja mat som motverkar inflammationer,
välja bort vitt mjöl, socker och tomma kalorier,
minska på kolhydrater och det viktigaste av allt inte ta till mat som tröst,
en sak till som jag bör förändra då det gäller mat, 
är att jag behöver inte stoppa i mig sådant jag inte mår bra av bara för att göra andra människor nöjda., då jag vet att jag mår mindre bra av att äta vissa saker är det ju otroligt dumt att jag äter detta för nån annans skull.

Mat som skapar inflammation

Generellt kan man säga att mat som skapar inflammation är näringsfattig, 
 söt och fet mat, såsom socker, vitt bröd, chips och dåligt fett. 
Transfetter (industriellt härdat fett) är bland det mest inflammationsframkallande vi kan äta.
– Vi äter alldeles för mycket socker, vete och andra snabba kolhydrater i Sverige. 

Dessutom äter vi för mycket av fel sorts fett och för lite av rätt sorts fett. 
Det handlar främst om för stora intag av transfetter (härdat fett) och vegetabiliska fleromättade oljor rika på omega-6-fettsyror. 
En måltid med mycket socker och fel sorts fett ökar halterna av inflammatoriska 
ämnen i blodet under minst tre till fyra timmar efter måltiden. 
Socker och fett minskar också blodkärlens förmåga att expandera 
och dras samman allt eftersom blodflödet ökar eller minskar.

Kostrelaterade orsaker till kronisk inflammation :

  • Överdriven kaloriförbrukning
  • Hög konsumtion av kolhydrater (socker, mjöl och alla de produkter som tillverkas av dem)
  • Hög konsumtion av omega-6-rika oljor så som soja-, majs- och solrosolja .
  • Förhöjda blodsockernivåer
  • Hög konsumtion av mejeriprodukter
  • Långvarig fysisk och psykisk stress


Nu är det ju lätt att sitta här framför datorn å påstå både det ena å det andra,
men jag har faktiskt tänkt och funderat länge...
jag vill inte bara må skit och uppleva att livet är ett helvete,
jag vill orka mera, ha energi och kunna göra roliga saker,
jag vill att livet ska vara värt att levas.


speciellt roliga diagnoser, båda är kroniska, funktionsnedsättande,
om jag nu ska tro läkare så har jag typ bara en sak att vänta mig: 
å det är sämre mående... det är typ det de säger, 
"att jag ska acceptera och anpassa mig efter min sjukdom".
Men jag har inte tänkt lägga mig ner och acceptera att jag bara ska bli sämre,
att jag i princip ska hamna i rullstol eller bli helt sängliggande,
vem vet... om x antal år kanske någon forskare kommer på en medicin,
en medicin som gör livet för oss drabbade så mycket enklare, roligare,
det pratas om livskvalité...  men det gäller tydligen bara vissa, utvalda.

Hur som haver livet kärt... nu startar jag mitt nya friskare liv.

Nu kommer det här framöver under åtta veckor bli ett 
Må Bra inlägg i bloggen varje söndag,
det blir då en uppdatering och lite om hur min vecka har varit,
vägen mot bättre hälsa kan nog bjuda på överraskande gupp, 
det lär finnas olika vägskäl och korsningar...
men jag ska försöka hålla mig på den rätta vägen,
jag har ju bara ett liv å det är här å nu.


På onsdag kommer jag att blogga om ett av mina fyra delmål.

9 kommentarer:

znogge sa...

Här ska tas krafttag så nu blir det vatten och bröd ett tag framöver. Inget stort löfte men viktigt för välbefinnandet!

Kram och Gott nytt År!

Ami sa...

Hoppas du kommer att må bättre under det nya året!
Vi är med och peppar dig :)
Kram och god fortsättning!

FREEDOMtravel sa...

Vilka bra intentioner! Precis som du skriver så äter man ju oftast inte fel för att man inte vet, utan det är andra faktorer som påverkar. När man ska börja äta bättre tror jag att det är viktigt att försöka hitta hälsosam mat som också är god, samt att unna sig det där onyttiga i små doser ibland, för att orka hålla ut i längden. Och det är ju det som är det viktiga. Jag har förresten jobbat med forskning kring matvanor och fysisk aktivitet (har doktorerat) på Karolinska Institutet i ca 10 år ;) Jag tittar dock inte på VILKEN mat (det gör andra) utan håller på med samhällsbaserad interventionsforskning, dvs hur kan man påverka mat- och rörelsevanor i stora befolkningsgrupper för bättre folkhälsa. Önskar ett Gott nytt år med bättre hälsa!

"LillaSyster" sa...

Du fixar målet. Men dela upp det på delmål. Och gör inte förstora förändringar på en gång. Jag ska ju också gå nio mil el ev skida mig fram. Sista delen i Ica Klassikern. IMen just nu njuter jag av sol och värme. Kram

BP sa...

Ja, inte är du beroende av alkohol, för då hade du knappast fått ihop det här långa inlägget på Nyårsdagen om man säger så;-)
Större morot (motivation) än att håller dina sjukdom i schack eller till och med åstadkomma en förbättring av ditt mående kan du ju knappast ha. Å nej, det är inte lätt att ändra sina kostvanor. Kan tyvärr inte ens ge dig tips. Det enda jag kan säga att min man har typ 1 diabetes sedan 35 år och då gäller lite andra matregler än hos friska människor. Måltider vid bestämda tider till exempel, få sötsaker och det där vanliga med mellanmål i form av ett äpple/päron. Annars äter han helt "normalt".
Vitt bröd - byt ut det mot surdegsbröd. Pasta - ta mindre portioner. Choklad - ät mörk choklad. CocaCola - SKIPPA helt alternativt byt mot Cola Zero, inte Cola Light. Drick vatten med citron/lime/apelsin. Mjöl (förutom i pasta) äter vi aldrig. Kan bero på att vi inte bakar nå't och har aldri gjort. Du ser - då kom det i alla fall några tips baserade på min mans kostvanor.

Toppen med din promenadplan! Du överträffade ju dina mål senast, så det här kommer gå lätt som en plätt!

PS. Låter kanske löjligt, men om sötsuget "anfaller dig" ta fram en morot och gnaga på den. DS.

yasmine mamma till dennis och angelina sa...

Hoppas ditt 2017 ska bli underbart med massa fina stunder. kraaam

ullie sa...

Men gud vilket långt inlägg =)
ja men det är ju hur du mår oxå som är beroende på allt eller?
ja är nog beroende utav cola det bästa jag vet måste ha det var dag o tar det Nästan var dag. :D

söt sug tror ja att ja har med o du säker oxå det kommer med colan åtminstone
tänker inte avge något ja ve ja inte följer men lite riktlinjer kanske :D

Hur som helst min vän önskar dej det Bästa utav dina år o du jag håller tummarna för morgondagen att det går bra o inget är . kramar i massor <3

Days by Johanna sa...

Du har så många kloka tankar och jag önskar så att du orkar hålla det och fixa det, men förstår det är svårt med din sjukdom, och allt annat som händer kring dig, det tar mycket kraft och energi från dig.

Ja jag har ju fått ur mig en del på instagram, men orkar inte skriva låååånga texter där, så det är tur bloggen finns! Och att du finns <3

TantGlad sa...

Ett MåBra inlägg låter spännande även om jag själv kan äta det mesta och trots jag äter skräpmat så mår jag bra. Men som du skriver så reagerar vi olika.
Tror du är en målinriktad människa och jag tror nog du når dina mål om ett sundare liv.

Ser fram i mot ett 2017 i din blogg.

God fortsättning och stor kram.